Miljötips

ut med julen och in med hållbara blommor!

ut med julen och in med hållbara blommor!

Hallå på er! Efter en välbehövlig julledighet är vi tillbaka i lägenheten, och jag har städat ut julen. Trimmade mitt palettbladsträd och satte sticklingarna i en vas på handfatet, och kom att fundera över detta med snittblommor.

”Fredagsbuketten” känns ju lyxig och sådär, men det är kanske inte ett särskilt starkt argument hållbarhetsmässigt? Vart kommer blommorna ifrån och hur ser arbetsförhållandena ut där de odlas? Hur mycket kemikalier används under processen för att hålla ohyra borta? Är det värt att flyga rosor från andra delar av världen för en bukett som håller max en vecka? Svenskodlade blommor är ju inte heller helt problemfritt, då växthusen som bla. tulpaner drivs upp i är energikrävande.

Jaha, men så hur ska en tänka då? På sommaren kan ju vilda blommor plockas till vackra buketter (om de inte är fridlysta) och har en närhet till svenska friodlade snittblommor är det ett väldigt bra alternativ. Jag hittade @blomsterfarmen som inte ligger långt ifrån mig! Googla ”självplock blommor” + din hemstad så hittar du förhoppningsvis något nära dig också.

Men under de mörkare och kallare månaderna är det ju som sagt svårare. Kollar vi på avfallstrappan är det högsta och mest klimateffektiva steget att förebygga avfall. Så i likhet med i princip allt annat så behöver vi minska vår konsumtion; man får väl unna sig ibland, men kanske sluta handla på samma slentrianmässiga sätt som tidigare. Kanske satsa på blommor som är fina även när de torkat och som vi kan njuta av längre; olika torkade gräs exempelvis. Kolla i trädgården eller i naturen om det finns något fint torkat vi kan plocka in därifrån. Att vi faktiskt tar reda på vart tulpanbuketten kommer ifrån eller om rosorna har någon miljömärkning. Vi kan också lyfta och efterfråga detta i våra butiker och blomsterhandlar; då ser dom att det finns medvetna konsumenter som efterfrågar en mer hållbar vara!

Det är något jag ska ha i åtanke under året och framöver. Hur tänker ni kring detta?

 

1 Kommentar
mina fem bästa secondhandtips

mina fem bästa secondhandtips

Sommar = loppis och secondhandtider! Eller vad säger ni? Det blir kanske på ett annat sätt i år med tanke på Corona, det blir det iallafall för mig. Undvika de med mycket folk, och istället leta reda på mindre gårdsloppisar. Här kommer iallafall mina fem bästa tips för att handla prylar secondhand och på loppis!

1. Skriv ner en lista över det du letar efter och håll dig till den. Åtminstone första varvet. Annars är det så lätt att överväldigas av alla grejer, och det blir svårt att se godbitarna.

2. Se ”utanför ramarna”. Nu har du din lista och vet exakt vad du är ute efter. Men du hittar ändå inte den perfekta krukan bland de traditionella krukorna. Ge inte upp här! Nu går du vidare med ”krukglasögonen” på; till glas och porslinsavdelningen där du kanske hittar ett udda glas eller ett keramikkrus som skulle passa istället. Eller en gardinlängd som skulle vara fint som löpare på middagsbordet eller att sy om till tygservetter.

3. Hittar du något du gillar – lägg det i korgen direkt och fortsätt letandet. Gå igenom dina fynd när du känner att du kollat klart, först då kan du lugnt kolla igenom och bestämma dig för om du vill ha objektet eller om det kanske får åka tillbaka upp på hyllan igen.

4. Var på plats när loppisen/secondhandbutiken öppnar. Då hinner du ta en runda och spana på alla dyrgripar först.

5. När du tycker att du sett dig mätt på alla prylar – ta en paus. Gå sedan en vända till! Alltid ser du något du inte uppmärksammat tidigare.

Ett bonustips kommer från Pernillas interiör; tänk ”trendig inredningsbutik”!

Vill du hellre handla kläder? Här har ni också mina bästa tips för att handla kläder secondhand!

Inga Kommentarer
ÅTERANVÄNDA, ÅTERBRUKA, ÅTERVINNA – en snabbkurs

ÅTERANVÄNDA, ÅTERBRUKA, ÅTERVINNA – en snabbkurs


Jag har uppmärksammat att det kan vara svårt att särskilja
dessa begrepp när man pratar om olika sätt att ta hand om material. Därför tänkte jag att en liten avfallsskola är på sin plats!

Varför är det då viktigt att vi säger rätt, och vet vad de olika uttrycken betyder? Jo, det säger nämligen en hel del om materialets/tillvägagångssättets miljöpåverkan. Låt oss kolla på avfallstrappan; den hierarki beslutad i EU om hur vi ska prioritera att hantera avfall. Ju högre upp i trappan, desto bättre, i de allra flesta fall.

1. AVFALLSFÖREBYGGANDE. det allra bästa och resurseffektivaste är ju om inget avfall uppstår. Detta genom att tex. fasa ut engångsartiklar och minska förpackningsmängd.

2. ÅTERANVÄNDNING. Att handla på secondhand, att skapa grejer av andrahandsprodukter, att reparera mm är att återanvända ett avfall/produkt som redan finns. Detta är för mig också detsamma som ÅTERBRUK.

3. ÅTERVINNING. Som innebär att råvaror kan återvinnas och ersätta nyproducerat material. Detta sker när vi källsorterar; gamla glasförpackningar blir nya exempelvis, snävt tolkat.

4. ENERGIÅTERVINNING. Tex bränns vårt restavfall upp och vi kan få ut värme och el.

5. DEPONERING. I sista hand deponeras avfallet på en deponi, alltså läggs på hög. I Sverige har vi hårda regler för vad som får deponeras.

Alltså: för att kunna avgöra vilket som ger störst miljövinst bör vi känna till skillnaderna. Det är alltså väldigt mycket bättre att återanvända än att återvinna, då mer resurser krävs vid återvinning.

Hoppas att det varit till lite hjälp! 🌱
1 Kommentar