DIY – ansiktsskrubb

DIY – ansiktsskrubb

Här kommer ett tips som jag delade för typ ett år sedan – och nu är vi väl här igen, perioden med extra torr hy. Så är det iallafall för mig!

När ens foundation vägrar sätta sig pga. ytterst torrt fejs – skrubba! Jag är så himla torr just nu och hur mycket jag än smörjer känns det inte som det hjälper. Efter lite googlande kom jag fram till att jag nog behöver göra en ordentlig ansiktsskrubb, för att få bort döda hudceller så att den mjukgörande krämen kan komma ner på djupet. Sagt och gjort! Jag hade ingen skrubb hemma så jag googlade lite till och återkommande var kombinationen olivolja och socker. Och vad lent mitt ansikte blev efteråt! Så himla skönt.

Gör så här (till 1 pers):

Blanda ca ½ matsked olivolja med ½ matsked socker. Blanda runt och applicera i ansiktet. Massera försiktigt torra områden och var extra varsam runt ögonen. Torka bort blandningen och försök att inte spola ner den i avloppet (fettet sätter sig i rören). Skölj ansiktet med ljummet vatten. Jag lät den överblivna olivoljan sitta kvar på huden ett tag pga. mjukt och skönt. Tvätta ansiktet och dränk i återfuktande kräm.

Blir det något över så håller det länge i kylen!

1 Kommentar
ÅTERANVÄNDA, ÅTERBRUKA, ÅTERVINNA – en snabbkurs

ÅTERANVÄNDA, ÅTERBRUKA, ÅTERVINNA – en snabbkurs


Jag har uppmärksammat att det kan vara svårt att särskilja
dessa begrepp när man pratar om olika sätt att ta hand om material. Därför tänkte jag att en liten avfallsskola är på sin plats!

Varför är det då viktigt att vi säger rätt, och vet vad de olika uttrycken betyder? Jo, det säger nämligen en hel del om materialets/tillvägagångssättets miljöpåverkan. Låt oss kolla på avfallstrappan; den hierarki beslutad i EU om hur vi ska prioritera att hantera avfall. Ju högre upp i trappan, desto bättre, i de allra flesta fall.

1. AVFALLSFÖREBYGGANDE. det allra bästa och resurseffektivaste är ju om inget avfall uppstår. Detta genom att tex. fasa ut engångsartiklar och minska förpackningsmängd.

2. ÅTERANVÄNDNING. Att handla på secondhand, att skapa grejer av andrahandsprodukter, att reparera mm är att återanvända ett avfall/produkt som redan finns. Detta är för mig också detsamma som ÅTERBRUK.

3. ÅTERVINNING. Som innebär att råvaror kan återvinnas och ersätta nyproducerat material. Detta sker när vi källsorterar; gamla glasförpackningar blir nya exempelvis, snävt tolkat.

4. ENERGIÅTERVINNING. Tex bränns vårt restavfall upp och vi kan få ut värme och el.

5. DEPONERING. I sista hand deponeras avfallet på en deponi, alltså läggs på hög. I Sverige har vi hårda regler för vad som får deponeras.

Alltså: för att kunna avgöra vilket som ger störst miljövinst bör vi känna till skillnaderna. Det är alltså väldigt mycket bättre att återanvända än att återvinna, då mer resurser krävs vid återvinning.

Hoppas att det varit till lite hjälp! 🌱
1 Kommentar
skatt på plastpåsar

skatt på plastpåsar

Med bakgrund av att en skatt på plastbärkassar kommer införas 2020 har jag sett en hel del kritiska påståenden till detta. Jag känner att jag vill dela mina synpunkter på några av dessa:

”En flergångskasse är mer miljöpåverkande att tillverka än en plastkasse och måste användas väldigt många gånger”

– Ja, det stämmer. Men antalet gånger du behöver använda flergångspåsen för att den ska bli bättre än plastkassen varierar väldigt beroende på vad för material den är gjord av. Och ärligt talat, hur många har inte redan några flergångskassar hemma? Använd dom! Då kan vi dra ner antalet användningsgånger eftersom det inte ens behöver produceras någon ny flergångskasse för ändamålet. Om en ändå behöver köpa en ny: välj en av återanvänt material. Många secondhandbutiker säljer påsar omsydda av gamla tyger.

”Man kommer ju behöva köpa en annan typ av plastpåse till soporna, så antalet soppåsar kommer ju inte minska ändå”

Många använder plastbärkassen i sophinken för restavfall, och undrar då vad de ska ha istället. Om man behöver köpa en annan typ av plastpåse minskar väl inte plastanvändandet?
Jo, så här ligger det till: plastbärkassen är inte tänkt som en engångsprodukt. Den är tillverkad i tjockare plast för att man ska använda den många gånger. Däremot är avfallspåsar som är ämnade just för att ha i soppåsen tillverkad i en tunnare plast. Alltså kan plastanvändandet minska genom detta.

”Hur kan min plastpåse hamna i havet? Jag använder ju den för att lägga mina sopor i, som kommunen sen samlar in. Dumpar kommunen avfallet i havet?”

-Vi har en bra fungerande avfallshantering i Sverige, och det dumpas inte i havet. Men, bara för att du och jag är duktiga på att inte skräpa ner, betyder inte det att det gäller för alla. Nedskräpning är ett problem även i Sverige, skräp som till sist blåser ut till haven om ingen städar upp. Nej, Sverige är inte den största boven vad gäller plast i havet. Men vi bidrar.

 Har ni hört några andra påståenden som jag kanske kan hjälpa till att svara på/reda ut?
3 Kommentarer