miljö

skatt på plastpåsar

skatt på plastpåsar

Med bakgrund av att en skatt på plastbärkassar kommer införas 2020 har jag sett en hel del kritiska påståenden till detta. Jag känner att jag vill dela mina synpunkter på några av dessa:

”En flergångskasse är mer miljöpåverkande att tillverka än en plastkasse och måste användas väldigt många gånger”

– Ja, det stämmer. Men antalet gånger du behöver använda flergångspåsen för att den ska bli bättre än plastkassen varierar väldigt beroende på vad för material den är gjord av. Och ärligt talat, hur många har inte redan några flergångskassar hemma? Använd dom! Då kan vi dra ner antalet användningsgånger eftersom det inte ens behöver produceras någon ny flergångskasse för ändamålet. Om en ändå behöver köpa en ny: välj en av återanvänt material. Många secondhandbutiker säljer påsar omsydda av gamla tyger.

”Man kommer ju behöva köpa en annan typ av plastpåse till soporna, så antalet soppåsar kommer ju inte minska ändå”

Många använder plastbärkassen i sophinken för restavfall, och undrar då vad de ska ha istället. Om man behöver köpa en annan typ av plastpåse minskar väl inte plastanvändandet?
Jo, så här ligger det till: plastbärkassen är inte tänkt som en engångsprodukt. Den är tillverkad i tjockare plast för att man ska använda den många gånger. Däremot är avfallspåsar som är ämnade just för att ha i soppåsen tillverkad i en tunnare plast. Alltså kan plastanvändandet minska genom detta.

”Hur kan min plastpåse hamna i havet? Jag använder ju den för att lägga mina sopor i, som kommunen sen samlar in. Dumpar kommunen avfallet i havet?”

-Vi har en bra fungerande avfallshantering i Sverige, och det dumpas inte i havet. Men, bara för att du och jag är duktiga på att inte skräpa ner, betyder inte det att det gäller för alla. Nedskräpning är ett problem även i Sverige, skräp som till sist blåser ut till haven om ingen städar upp. Nej, Sverige är inte den största boven vad gäller plast i havet. Men vi bidrar.

 Har ni hört några andra påståenden som jag kanske kan hjälpa till att svara på/reda ut?
3 Kommentarer
Miljötips: välj rätt stearinljus

Miljötips: välj rätt stearinljus

Jag skrev ju i ett tidigare inlägg att jag redan har gjort slut på mina stearinljus – och den här årstiden går det nog mer stearinljus än under resten av året. Det gör det iallafall hos oss! Så jag tänkte dela med mig av ett passande miljötips – hur du väljer de mest hållbara stearinljusen i handeln.

Köp ljus tillverkade av stearin. Många ljus heter ju just stearinljus – trots att de kanske inte innehåller stearin. Istället kan de innehålla både paraffin, som oftast utvinns ur råolja som är en icke förnybar resurs, och palmolja, vars framställning kräver att regnskog skövlas. Stearin å andra sidan framställs ur förnybar råvara och släpper ut färre miljö- och hälsofarliga ämnen när de eldas. Orkar du inte lusläsa innehållsförteckningen: kolla efter ljus gjorda av 100 % stearin eller håll utkik efter svanenmärkta ljus – de är av stearin och ska inte heller innehålla palmolja.

Bojkotta värmeljus i metallkopp. Enligt EU räknas ljuskoppen i aluminium inte längre som en förpackning, och kan därför inte sorteras som en sådan längre. Superdumt! på grund av detta EU-direktiv ser insamlingen olika ut beroende på vilken kommun du bor i. I Göteborg exempelvis kan du inte sortera ljuskoppen som metallförpackning på återvinningsstationen, men du kan lägga den i containern för metall på återvinningscentralen (”tippen”). Så mitt bästa tips för att du ska slippa att både göra efterforskningar och generera massa avfall är att byta ut dessa värmeljus mot refill-värmeljus som du sätter i återanvändbara ljuskoppar. Här finns ett startkit!

 

Källor: Naturvårdsverket, Avfall Sverige, Svanen.se
2 Kommentarer
Miljötips: välj kranvatten över flaskvatten

Miljötips: välj kranvatten över flaskvatten

I dag, på världsvattendagen, tänkte jag passa på att dela ett miljötips på temat: Välj kranvatten över flaskvatten! Det har ni säkert hört tidigare. Men varför ska man undvika flaskvatten, då? Jo:

Kranvatten är närproducerat och transporteras i energisnåla ledningar. Flaskvatten kan transporteras långa sträckor med båt, bil, tåg och flyg. Koldioxidutsläppen för 1 liter flaskvatten är mer än tusen gånger större än motsvarande mängd kranvatten.

Kranvatten behöver nödvändigtvis inte en förpackning. Vilket däremot flaskvatten gör = större miljöpåverkan.

Kranvatten har hög kvalitet och är faktiskt vårt mest kontrollerade livsmedel. Flaskvatten däremot kan i vissa fall gå emot Livsmedelsverkets rekommendationer och innehålla för höga halter av exempelvis flour.

För samma pris som du köper 1 liter flaskvatten, kan du istället få 250 liter kranvatten.


Vi brukar ha en stor glasflaska med kranvatten i kylen för extra kallt vatten.

Jag försöker alltid komma ihåg att ta med en flaska kranvatten hemifrån, om jag ska iväg någonstans. Självklart händer det att jag glömmer då och då, men är man medveten om vad man kan göra, så kan vi iallafall minska miljöpåverkan från flaskvattnet om vi väljer bort det när vi har möjlighet. Vi har så bra vatten i Sverige att vi verkligen inte behöver konsumera så mycket flaskvatten som vi gör!

 

källhänvisning: Svenskt vatten.

2 Kommentarer